Mariette Manktelow framför Hubby - byn som försvann
I min översikt över gårdarna längs Samnan, så nämner jag "Hubby", när jag talar om Hammarby, den sista gården / byn vid Samnans utlopp i söder. Detta är ett namn som inte längre finns kvar, vilket illustreras av kartorna nedan.
Modern karta, och karta 1861
På den moderna kartan, till vänster, står det "Hammarby" till höger om Linnés Hammarby. Men på kartan till höger, från 1861, står fortfarande "Hubby" på denna plats.
Mariette från Hubby
När jag kontaktade Mariette Manktelow, med bakgrund av att jag såg hennes namn när det gäller den historiska översikten över Lövsta (se "Broarna över Samnan"), så visade det sig att hon inte bara jobbade på SLU, och därför kände till en del om platsens historia, utan att hon faktiskt är född och uppvuxen i just Hubby.
Mariette har sedan doktorerat i botanik, Carl von Linnés ämne, och även varit ansvarig för projektet Linnés historiska landskap, som bland annat utmynnade i Linnéstigarnas inrättande i samband med Linnéjubileet 2007.
Jag sökte Mariette för att få höra mer om Lövsta. Men det får vi återkomma till senare, för när jag hörde om hennes bakgrund bestämde jag mig att denna gång i stället undersöka om vad som faktiskt hände med Hubby!
Linné övertar Hubby
Hubby har varit en by sedan 1200-talet (åtminstone). 1758 kom Linné in i bilden, då han köpte grannsäteriet Hammarby, tillsammans med Edeby och Sävja (alla tre är gårdar i Danmarks socken). Redan på den här tiden var jordbruket vid Hammarby och Hubby sammankopplat, då man delade på ängarna som gick ner till Samnan och Funboån. Det här var strandängar som hade en väldigt ojämn växtlighet, på grund av att vissa delar av området fortfarande var vattensjuka på grund av den låglänta belägenheten.
1763 genomfördes storskiftet, och Linné satt med när protokollet skulle skrivas. Dock skiftades inte strandängarna ner mot Samnan, som Mariette berättar i filmklippet. Hubbybönderna orkade inte sätta upp nya gärsgårdar, och därför fick de gamla remsorna bestå.
På kartbilden ovanför som är hämtad från den informativa beskrivningen av "Linnés Hammarby - inte bara Linné med familj" av Karin Hallgren i Årsboken Uppland 2007 (året för Linnéjubileet), ser man remsorna i den övre delen. Hammarby och Hubby hade redan tidigare haft en ägoblandning, men när Carl von Linné av kung Gustaf III tilldelades åborätten för Hubby år 1776, bara något år innan han dog, så blev i praktiken Hubby en del av Hammarby.
Det var dock först efter Linnés död som familjen flyttade ut till Hubby, och åborätten till gårdarna Hubby 1 och Hubby 2 övertogs av Linnés döttrar. På fotot ovan står vi vid husgrunden till en av gårdarna, som dock numera är övertäckt av schaktmassor. Det är på den här platsen som man fortfarande kan se ett förvildat bestånd av sibirisk nunnéört, enligt Mariette.
Staten övertar
1879 överlåter Carl von Linnés barnbarns barn Carl Ridderbjelke, (vars ende son sedermera blev riksdagsman), egendomen till staten (se Manktelows översyn "Linnéanska växter kring byggnadsminnet Linnés Hammarby"). Efter en lång debatt i riksdagen beslutades att själva Hammarby skulle bli museum, och markerna runt omkring skulle drivas som en akademigård. Det är vid den här tiden som Hubby på allvar försvinner som en egen by, gårdarna rivs och idag är området begravt under en stor lada med schaktmassor omkring.
Den siste rättaren vid Hammarby
Mariettes pappa Sven Steiner var den siste rättaren, alltså förman för akademigården vid Hammarby. Sven arbetade tidigare vid Långtora gård utanför Enköping och flyttade med familjen in på rättarbostaden i Hubby efter utbildning vid Ultuna lantbrukshögskola och i Wales på 50-talet.
Rättarbostaden till höger på bilden. Idag är husen hopbyggda och bebos av Aurelius, som driver "Fäboden" (foto: Stefan Steiner)
Familjen bodde på 60-talet i rättarbostaden som fortfarande finns kvar längs vägen som går genom Hubby mot Hammarby. Huset och grannhuset, som på den tiden beboddes av utländska praktikanter som var här för att lära sig lantbruk, är till- och sammanbyggda och bebos numera av Aurelius som driver Fäboden intill.
Sven Steiner mekar med en moped vid det nya huset på andra sidan vägen (foto: Stefan Steiner).
Familjen flyttade i slutet av -60talet in i ett nybyggt hus på andra sidan vägen, som ses på fotot ovan. I huset bredvid flyttade lagårdskarlen in med sin familj. Idag bor Mariettes bror Stefan här, och driver företaget Danmarks rör.
Hubby idag
Jag blev rundvisad i omgivningarna av både Mariette och två av hennes tre bröder, Stefan och Tomas. Det finns minnen från långt tillbaka i snart sagt varje buske, och där boningshusen idag ligger, låg det på Linnés tid ett antal soldat- eller snarare ryttartorp, eftersom detta är upptagningsområdet för Upplands ryttare (se artikeln om Vaksala Råby som också har ett dragontorp).
Med syskonen Mariette, Stefan och Tomas framför "Hemgärdet" och med Hammarby i bakgrunden.
Syskonen Steiner hade otroligt många minnen att berätta. Mariette kunde förtälja att hennes pappa Sven fortfarande använde samma benämningar som Linné på de olika åkrarna - på bilden ovan står vi framför "Hemgärdet" som går ner mot Funboån.
Det är också Stefan som plockat fram de gamla fotografierna ovan, och jag har fått ännu fler från bland annat jordbruket på 70-talet.
Med tanke på Samnan, som är temat för den här bloggen, kunde Mariette minnas hur de som små, tillsammans med lagårdskarlens fru gick ner och badade i Funboån, just där Samnan rinner ut. Lite lerigt kanske, men de lyckades i alla fall bada!
1972 överfördes arrendet av jordbruksmarkerna till Ultuna lantbrukshögskola, där Mariette sedan tre år är anställd (heter sedan 1977 Sveriges Lantbruksuniversitet). Då försvann rättaruppdraget, och driften av jordbruket blev moderniserad. Öppna diken täckdikades, åkerholmar sprängdes bort och markerna började besprutas med flyg. Det byggdes också en väg med en bro över Samnan (se broarna över Samnan). Sedan ett par år har dock arrendet övergått från SLU till bonden på Danmarks Prästgård.
Mariette nämnde också en sak som jag inte reflekterat över tidigare, nämligen att Carl von Linné och Sten Carl Bielke aldrig hade något "grannförhållande". Linné kände visserligen, och besökte Bielke (bland annat 1747), men köpte Hammarby först 5 år efter Sten Carl Bielkes död 1753. Jag skulle ändå tro att man kan påstå att det till stora delar är Bielkes förtjänst att Linné sökte sig hit ut till Funbo Lövstas grannskap!
Jag ställde frågan också om det inte fanns någon bro över till Lagga. Linné hade ju låtit uppföra en ny bro i Edeby för att lättare kunna ta sig till Stockholm, men mot Lagga Norrby / Säby saknas idag förbindelse. Och jodå, bröderna Steiner kunde berätta om en flytbrygga som användes när de var små. Det var också intressant att det fortfarande i deras begreppsvärld fanns en "Laggafjärden" som var som en sjö när vattenståndet stod högt där Samnan rinner ut i Funboån. Och med tanke på att höjden är enbart 5 meter över havet, så är det ju max 1000 år sedan det faktiskt var havsnivån, och detta var en fjärd på riktigt, året runt.
Ja, spännande att få höra den försvunna byn Hubbys historia - stort tack till syskonen Steiner / Manktelow!
