Med hjälp av Generalstabens karta från 1861 guidar jag i detta avsnitt genom Samnans dalgång - och här kommer förteckningen över de gårdar vi passerar.
Genom tre socknar
Samnan passerar igenom tre socknar - Gamla Uppsala, Vaksala och Danmark. Dessutom utgör Samnan i södra sluttampen gräns mellan Danmarks och Funbo socken.
Gamla Uppsala, det är det som fram till 1258 hette just Uppsala, då påven skrev brev till biskopen i Västerås, att Uppsala kunde flyttas ner till Östra Aros, under villkor att namnet följde med. Östra Aros, dagens Uppsala, var då hamnen nere vid Mälarens strand, efter det sista fallet. Gamla Uppsala var redan ganska övergivet och domkyrkan var skadad av bränder, både 1204 och 1245. Flytten skedde alltså nerströms längs Salaån, det som numera heter Fyrisån. Annars hade det kanske fått heta Nersala (eftersom det hamnade nerströms längs Salaån). Västra Aros ("västra åmynningen") är för övrigt det som numera heter Västerås.
Samnan gav Gamla Uppsala sin plats
Här ger jag mig på en djärv spekulation - kan det vara Samnan som faktiskt gett Gamla Uppsala sin plats? Tittar man på kartan ser man tydligt att Svearikets högsäte hamnat just där Långhundraleden möter Fyrisån (ja, eller "Salaån") - och att leden förbi Vaksala och Danmark var (fordom) minst lika viktig som den som gick vidare ner förbi Östra Aros.
Från Kristina Ekero Erikssons "Gamla Uppsala"
På bilden ovan ser vi en teckning av Mats Vanehem i Kristina Ekero Erikssons bok "Gamla Uppsala" från 2018 (Norstedts förlag). Till vänster, strax bakom nuvarande kyrka ligger den stora Hallen, eller Salen (jämför "Salaån"), och längst bak i bilden till höger syns Samnan. Den vid utgrävningarna 2011-2013 sensationellt upptäckta stolpraden syns gå från byn i Gamla Uppsala upp till just Samnan. Stolparna, kanske krönta av hästhuvuden, var uppsatta i början av 600-talet och samtida med kungshögarna (som syns till vänster på bilden). En väg följde stolpraden från Samnan - där det antingen fanns ett vadställe, eller en hamn kanske!?
Samnan inritad på kartan över Vaksala Härad från 1861
På kartan ovan (generalstabskartan från 1861) har jag ritat in Samnan i blått. Notera att den följer de gröna fälten vilket är betesmarker (äng), till skillnad från de gula som är åker. Det beror på att markerna närmast Samnan är lite mer sanka, och därför användes de, liksom strandängarna vid Fyrisån idag, för bete.
Vi ska nedan lista alla gårdar som Samnan passerar (enligt kartan), precis som i filmklippet. Jag numrerar för kommande referenser. Gårdarna som ligger norr om Samnan markeras med N och söder med S. Jag skriver också upp en del gårdar vars mark (1861) inte direkt gränsar till Samnan, men som är värda att nämna ändå.
Gårdarna i Gamla Uppsala socken
Kungsgården är den allra första gården söder om Samnan. Även gården vid själva bron över Samnan benämns hör hit till denna mark som var kungens, och en del av Uppsala öd. På kartan nedan är inte några fler namn inskrivna (Utfl G betyder utflyttad gård), men i M Hagermans bok "Försvunnen värld", som jag nämnde i förra bloggposten, beskrivs utgrävningarna vid Lövstaholm, och en stor Hallbyggnad som låg nere vid Samnan. Lite längre österut ligger Berget. På norra sidan tillhör marken kungsgården, men lite längre norrut finns Bredåker där det även gjordes utgrävningar vid E4-bygget. (På arkeologigamlauppsala.se finns en bra översikt)
Utsnitt över Gamla Uppsala
GU1. Kungsgården (S)
GU2. Lövstaholm (S)
GU3. Berget (S)
(Lötgården N)
(Bredåker N)
Gårdarna i Vaksala Socken
Även i Vaksala går Samnan precis förbi det som blev en centralplats, med en kyrka som faktiskt är äldre än den i Gamla Uppsala. Det finns massor med runstenar vid kyrkan och i området runt kyrkan. Förbi kyrkan går den stora vägen (Vaksalagatan / väg 288) ut mot Rasbo och Östhammar, och korsar Samnan vid det som idag är en liten damm.
Utsnitt över Vaksala
På norra sidan av Samnan ligger Råby, Trälösa, Eke, Skäfve, Vallby och Skölsta, och på södra sidan egentligen själva Vaksala, men Brillinge och Vaskesta är de två gårdarna som vetter norrut. I nuvarande stadsdelen Årsta har vi Bolsta och Ångersta, och längre bort mot sockengränsen Stångby och Plenninge. Själva Årsta (tegelbruk) och Slavsta ligger lite längre söderut och så även "Norrhellby, eller Norrby" som det står på kartan.
Vid Råby svänger vattendraget av på kartan, det är här ett vattendrag som kommer norrifrån, som börjar i "Sjödyn" norr om Vittulsberg i storskogen mellan Jälla och Storvreta, som rinner ut i Samnan. Men det är just här, vid Råby, som Samnan har sitt skilje / högsta punkt - där alltså ena armen rinner norrut och andra söderut. Något vi återkommer till.
V1. Brillinge (S)
(Vaksala)
V2. Vaskesta (S)
V3. Bolsta (S)
V4. Ångersta (S)
V5. Stångby (S)
V6. Plenninge (S)
(Norrhellby S)
V7. Råby (N)
V8. Trälösa (N)
V9. Eke (N)
V10. Skäve (N)
V11. Vallby (N)
V12. Skölsta (N)
Gårdarna i Danmarks socken
Gränsen mellan Vaksala och Danmark är märklig i historikers ögon, en mängd enklaver, och uppdelade ägogränser. Just här skär också Danmark socken in med sitt karaktäristiska "huvud" i norra delen av sin kartbild. Det är Danmarks Lunda (till skillnad från "Vaksala Lunda" någon kilometer norrut) som sträcker sina ägor på båda sidor av Samnan. Efter Lunda kommer Knivsbrunna och sedan Vedyxa på norra sidan - områden fulla av arkeologiska lämningar. På södra sidan ligger Sällinge och Hugsta och Myrby, gården där vi började med vårt första avsnitt. Sedan är vi framme vid Funbo socken på norra sidan. Strax efter att nuvarande väg 282 (som byggdes på 30-talet, det finns en minnessten inne i skogen vid häradsgränsen) korsar Samnan vid Vedyxa har de olika byarna tilldelats varsina delar av betesängarna nere vid vattnet (förutom att marken är sank och därmed lämplig som bete är naturligtvis även vattentillgången viktig för de betande kreaturen). Danmarks kyrka med kyrkbyn ligger strax bakom Viggeby, och sedan kommer längs Samnan Tjocksta, och slutligen Hammarby (med Hubby som står nämnt på kartan).
Norra delen av Danmarks socken
Även på den här kartbilden ses ett biflöde av Samnan markerat - det som rinner från Krisslinge mellan Sällinge och Kumla (Danmarks Kumla ligger idag vid den stora rondellen i korsningen E4 - väg 282), och rinner ut i Samnan vid Knivsbrunna.
D1.Sällinge (S)
D2. Huggsta (S)
D3. Myrby (S)
D4. Viggeby (S)
D5. Tjocksta (S)
D6. Hammarby (S)
D7. Lunda (N)
D8. Knivsbrunna (N)
D9. Vedyxa (N)
Funbo Lövsta
Den norra sidan av Samnans östligaste del utgörs av Funbo socken, och här är det egentligen bara en stor gård, nämligen Lövsta som är ett gammalt säteri / gård, som exempelvis under Carl von Linnés tid ägdes av släkten Bielke. Numera är den försöksgård för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet som har sitt huvudsäte på en annan anrik gård i Uppsala, Ultuna nere vid Fyrisån.
Malin Eriksson har som ett examensarbete gjort en intressant landskapsanalys över Lövstaslätten, området mellan Lövsta och Hammarby, och föreslår till och med en Linnéstig här, vilket inte vore orimligt.
Sammanfattningsvis kan alltså gården här skrivas:
F1. Lövsta (N)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar