I Samnans dalgång

 

Det här är första inlägget i den här serien om Samnans dalgång. Jag kommer framöver att skildra Samnan, vattendraget som binder samman Sävjaån i Danmark/Lagga och Fyrisån i Gamla Uppsala, och gårdarna som ligger längs Samnan.

Samnan

Som namnet antyder är Samnan ett vattendrag som förr var en vattenled som band samman Gamla Uppsala och Lagga (där Mora Stenar låg). Efterhand har ån grundats upp och idag är det som oftast inte mer än en bäck. Eller två bäckar, eftersom de rinner åt varsitt håll, från Gränbytrakten. Vi återkommer till själva vattendraget.

När var Samnan en vattenled?

För att förstå Samnan så måste man förstå Upplands historia. Sveriges yngsta landskap har bokstavligen stigit upp ur havet sedan den senaste istiden, alltså under ca 10 000 år. På grund av att landskapet är så platt har det gått bitvis ganska snabbt att torrlägga - man brukar räkna med att landet stiger 5-10 meter under 1000 år. 

Samnan för 3000 år sedan - från Maja Hagermans "Försvunnen värld"

På fotot ovan syns hur dagens Uppsala (inritat med ett rött streck) ligger mitt i en havsvik för 3000 år sedan. Bilden är fotograferad från Maja Hagermans utmärkta bok "Försvunnen värld", om utgrävningarna längs nya E4, som vi har anledning att återkomma till här på bloggen. De två blå pilarna markerar Samnans utflöde i Fyrisån i Gamla Uppsala (i nordväst), och i sydöst pekar pilen mot där Samnan passerar Skölsta. Redan vid den här tiden ser vi att Samnan börjat grundas upp där den ligger som högst, även om det troligen fortfarande var vatten hela vägen vid den här tiden.

Samnan år 0

På ovanstående bild är Samnans utflöde markerade med de två blåa pilarna, för 2000 år sedan (år 0). I nordväst precis som förra bilden ligger Gamla Uppsala, och i sydöst är det fortfarande vid den här tiden en stor havsvik, där Samnan idag rinner ut i Sävjaån. Här på bilden ser man tydligt hur vattnet fortsätter ner mot slätten vid Östuna, vidare ut i det som kom att kallas långhundraleden (som mynnade i dagens Åkersberga). Vi ser också hur sjön eller viken mynnar i dagens Ekoln längs det som idag är Fyrisån (längs den östra röda stadsgränsen för Uppsala).

Vid den här tiden var det alltså inte längre öppet vatten i Samnans dalgång, men ån kunde sannolikt fortfarande användas för transporter. Dessutom var det återkommande översvämningar i samband med vårflod och liknande, så vattennivån var inte konstant.

Viktig kommunikationscentrum under vikingatiden

Fortfarande 1000 år efter Kristus var Samnan uppenbarligen en central kommunikationsled, i alla fall så låg den norra och södra delen i mycket viktiga centrala områden. I norr fanns Gamla Uppsala - svearikets centrum och hednakultens och sedermera kristendomens högborg. I söder ser vi många spår av vikingatiden genom de talrika runstenarna.

Myrby runsten U 950

På bilden står jag bredvid Myrby runsten, U 950, som den heter i räkningen (där U står för Uppland). Det finns två till runstenar alldeles i närheten - vi får återkomma till dessa märkliga runor i senare bloggpost. I vilket fall så visar dessa stenar att detta fortfarande under Vikingatiden var viktiga kommunikationsleder, eftersom runstenar ofta restes intill viktiga vägar och vattenleder.

Med denna korta inledning är nu denna blogg igång, och jag hälsar alla intresserade vidare läsning, och tittning.